Close
Till huvudinnehåll

Gammalt inlägg - kan innehålla inaktuell information

Almedalsveckan i år igen.

Vaknar upp efter intrycken från dag 1. En underbar morgon likväl som dag 1, sol och värme. Jag är glad att jag har en egen lägenhet att bo i. Inte bara för att det är OMÖJLIGT att få tag i någonstans att bo utan att jag kan krypa in för mig själv där jag känner mig hemma.

En av svårigheterna under Almedalsveckan är vad man ska välja. I år har vi att välja mellan nästa 1 400 arrangemang. Dag 1 ägnade jag åt att välja samt åt att arbeta (sista veckan innan semestern). Jag hann gå igenom söndagens, måndagens och tidagens olika seminarium samt få undan några arbetsärenden.

Mina val för söndagen föll på statsministerns tal i Almedalen samt Nikodemussamtalet som hålls i Domkyrkan varje dag under veckan med en politker från dagens parti, söndagens politker var biståndsminister Gunilla Carlsson från  M.

Reinfeldt höll ett tal om som stödde sig på särintressen och allmänintressen (se debattartikel i DN). Enda kommentaren jag har är att det är synd att han höll en raljerande ton om sina motståndare. Vilket jag upplevt att han inte gjort tidigare, åtminstone inte i någon större omfattnng.

Nikodemussamtalet en av mina favoriter från förra året håller även i år. Samtal om livet, politiken och tron med företrädare från dagens parti, varje kväll kl. 22. Samtalsledare Mikael Mogren, präst och Lisbeth Gustafsson, journalist och författare. Lisbeth som vi arbetat med på Lärarförsäkringar, en underbar person och yrkesmänniska. Samtalet med biståndsministern Gunilla Carlsson bekräftar hur svårt det måste vara människa med sina ideal och att förverkliga dessa i politken. Jag gick hem i sommarnatten och kände mig upplyft av det samtal jag hade hört och kände även hopp...

Nu ska jag äta frukost och skynda iväg till dagens första seminariet, kl. 8,  PR kampen skolan.

Sköt om er. Håkan Lind