Ur rapporten:

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987–2000 med i genomsnitt 1–2 procent per år. /.../ År 2008 inträffade 619 fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 440 fall per 100 000 kvinnor i åldrarna 20 år och över. Mellan år 2001, då de nya diagnoskriterierna infördes, och 2008 har den åldersstandardiserade incidensen för män minskat med 20 procent. För kvinnor låg minskningen på närmare 15 procent under samma period. Minskningen i förstagångsinsjuknande ligger på en något lägre nivå för männen, cirka 18 procent under samma sjuårsperiod. Minskningen i förstagångsinsjuknandet bland kvinnorna under perioden var på 16 procent.
[...]
Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under den senaste 10-årsperioden sjunkit med i genomsnitt cirka fyra procent årligen.
[...]
Letaliteten, dödligheten bland dem som drabbas av infarkt, har sjunkit kraftigt under den tid som denna statistik har funnits. År 1995 avled 41 procent av männen och närmare 45 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 respektive 38 procent. Letaliteten för åren efter 2001 hamnade på en ny och lägre nivå, förmodligen delvis som en följd av de nya diagnoskriterierna. År 2004 sjönk letaliteten ytterligare. Letaliteten inom 28 dagar var år 2008 29 procent för männen och 32 procent för kvinnorna.
[...]
Bland dem som sjukhusvårdades har letaliteten sjunkit till en märkbart låg nivå för åren 2007 och 2008. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 1980-talet. Preliminära uppgifter för 2009 antyder att nedgången fortsatte även detta år.

Och för den som direkt stänger av vid åsynen av byråkratprosa blir sammanfattningen av styckena ovan att hälsotillståndet i landet gällande hjärtinfarkter blivit anmärkningsvärt (vilket jag för övrigt antar är vad Socialstyrelsen avser när de skriver "märkbart låg nivå") mycket bättre för vart år som gått och att inget tyder på att förbättringstakten minskat.

Men vad har då det här att Lärarförsäkringar att göra? Jo, hjärtinfarkt är en av de sjukdomsdiagnoser som omfattas av diagnosskyddet som finns i såväl Sjukförsäkringen som i Diagnosförsäkringen och Diagnosförsäkring senior. Och att folk blir friskare ger också möjlighet till att förbättra villkoren.

Så från och med 2011-01-01 så höjs ersättningen i diagnosdelen i sjuk- och diagnosförsäkringen (dock ej i diagnosförsäkring senior) från 40 000 kronor till 50 000 kronor, och månadspremien för sjukförsäkringen minskar dessutom (klicka på tabellen för förstoring):

Alltså: Allt färre drabbas av hjärtinfarkt, och av dem som drabbas så överlever allt fler. Det är dessutom billigare att försäkra sig mot sådana sjukdomar, och ersättningen ifall man drabbas har höjts. 

Det förbättrade allmäntillståndet gäller dessutom ingalunda enbart hjärtinfarkter, vilket jag har tänkt återkomma till.