Det svenska sjukersättningssystemet ser kort sammanfattat ut så här: En sjukskriven person får efter en karensdag lagenlig sjuklön från sin arbetsgivare under två veckor. Härefter utbetalas sjukpenning från den allmänna sjukförsäkringen. Sjuklönen ger 80 procent av lönebortfallet. Sjukpenningen motsvarar också 80 procent av lönebortfallet i vanliga inkomstlägen, men här finns ett ”tak” alltså en maximerad ersättning. Utöver den allmänna sjukförsäkringen finns en kompletterande avtalsenlig ersättning. Denna får tillsammans med sjukpenningen kompensera maximalt 90 procent av lönebortfallet. Det innebär att avtalsersättningen i vanliga inkomstlägen uppgår till 10 procent. Den avtalsenliga ersättningen är vanligtvis sjuklön.

Om du blir sjukskriven Om du blir sjuk betalar alltså din arbetsgivare ersättning, så kallad sjuklön, för lön och förmåner som du som anställd gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan, utan inkomsttak under de första 14 dagarna. Efter 14 dagar, när sjuklönen från arbetsgivaren upphör, kan Försäkringskassan besluta om sjukpenning. Sjukpenning ligger på 80 procent (den så kallade normalnivån) eller 75 procent (fortsättningsnivån, kan sökas efter 364 dagar) av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) som normalt baseras på din aktuella inkomst. Ersättningen ges på årsinkomster upp till 7,5 prisbasbelopp vilket 2018 innebär 341 250 kr.

Förutom de 75 eller 80 procenten från Försäkringskassan så får du mellan dag 15 och 90 ersättning från din arbetsgivare på ungefär 10 procent. När så dag 91 anländer så upphör ersättningen från arbetsgivaren och ersätts av något som heter Avtalsgruppsjukförsäkring, eller AGS-KL, och som gäller för dig som är anställd i kommun, landsting/region eller Svenska kyrkan. Får du inte ersättning från din arbetsgivare mellan dag 15 och 91 så börjar AGS-KL betala ut ersättning redan från dag 15. Ersättningen från AGS-KL betalas sedan ut till dag 360. Även du som har en statlig eller privat arbetsgivare med kollektivavtal, kan utöver sjuklön enligt lag, ha rätt till ytterligare ersättningar under din sjukfrånvaro. Många kollektivavtal ger de anställda en sjuklön som är högre än de 80 procent av lönen som lagstiftningen anger.

Varför ska jag ha en sjukförsäkring? En privat sjukförsäkring, hos exempelvis Lärarförsäkringar, kompletterar den ersättning du får från samhället och den allmänna sjukförsäkringen. Är du sjukskriven längre än 3 månader förlorar du, beroende på vad du tjänar, ungefär 5 000 kronor i inkomst varje månad. Då kan den skattefria månadsersättningen i sjukförsäkringen komma väl till pass. Efter en karens på 90 dagar så betalar vår sjukförsäkring ut upp till 1 600 kronor per månad och efter ett år upp till 2 700 kronor per månad om du är minst halvtidssjukskriven.

Går du helt sjukskriven i 36 månader kan du dessutom få upp till 300 000 kronor i ersättning från omställningskapitalet som finns i Lärarförsäkringars sjukförsäkring. En sjukförsäkring skaffar du alltså för att minska inkomstförlusten om du skulle bli långvarigt sjukskriven. För du vill ju inte sluta leva bara för att du är sjuk. I vår sjukförsäkring kan du dessutom få månatlig inkomstersättning vid flera sjuktillfällen. I vissa andra sjukförsäkringar har du bara rätt till ersättning en gång.

I Lärarförsäkringars sjukförsäkring ingår även en ersättning som heter diagnosförsäkring, vilket är en ersättning på 75 000 kronor som betalas ut vid svåra diagnoser som cancer, hjärtinfarkt, stroke, men även vid ett flertal andra svåra diagnoser. Läs mer om Lärarförsäkringars sjukförsäkring här

Källor Försäkringskassan Försäkringskassan Försäkringskassan Arbetsgivarna, sjukförsäkringen och sjuklönen – en historik

Texten är skriven 2016, men uppdaterad med 2018 års belopp.