Nyheter från bloggen

Röster om pension från lärarkåren (i samband med pensionsrådgivning):

• "Det känns toppen att förstå hur allt hänger ihop!"
• "Jag som jobbat hela livet är besviken på pensionen – hur ska jag klara mig?"
• "Men nu blir jag glad, det ser ju bättre ut än jag trodde!"
• "Att kunna påverka så mycket själv – jag känner att jag har makt."
• "Det känns viktigt att ta tag i det här nu när jag är klar med studierna och börjat jobba."

Vad känner du? För en ung person känns pensionen kanske avlägsen och abstrakt. Möjligtvis leder tanken på den till de stora, lite skrämmande livsfrågorna – lever jag ens så länge? Eller så har man äldre människor i sin närhet, ser hur de har det och då känns det hela mera konkret: hur vill jag ha det sen…? I åldern nära pensionen börjar många kanske att längta efter att få komma fram dit - ska bli så skönt! Andra blir kanske lite rädda eftersom det blir en så stor förändring – tänk om jag kommer att sakna jobbet! Förändringen i livsmönstret hänger i mångt och mycket ihop med tid och vad man gör med tiden.

Se på ditt liv idag, vart leder det? När du en vacker dag styr över din egen tid och inte är slav under klockan - kommer det då att finnas egna intressen att njuta av? Kommer det finnas familj, släkt och vänner att umgås och skratta med när kafferasten med kollegorna är borta? Och hur känns en sovmorgon? Även på en måndag. Hur tror du det blir att varva ner till ett lugnare tempo? För någon kanske det känns tråkigt, för någon annan känns det kanske snarare ji-hoo, jag har lämnat ekorrhjulet!

Byter man personlighet som pensionär? Innerst inne är vi ju vi, oavsett ålder. Samma som när man var ung. Det tror jag de flesta med lite livserfarenhet kan intyga, att kärnan består. Bilden av pensionären är lika mångfacetterad som bilden av vem som helst. Ivriga, riviga pensionärer finns det lika mycket av som av lugna filbunkar. Vi slutar heller inte känna känslor bara för att vi slutar jobba. Det kommer att rymmas mängder av glädje och sorg, tristess, kärlek, smärta, ilska, spänning, lugn och ro, lycka i alla dessa år som statistiken säger att vi lever efter pensioneringen. Ungefär 15-20 år i alla fall. Det är viktigt att inte tappa bort sig själv när vardagsrutinerna ändras och man äntligen kan göra vad man vill…

Känslor i all ära – men pengar då I den allmänna diskussionen om pension handlar det mesta om siffror. Det är procent hit och dit, det är lönenivåer, avkastning och skatter. Många undrar om det kommer att finnas tillräckligt med pengar för ett bekvämt liv eller över­huvud­taget tillräckligt att leva på i all enkelhet.

Livsstil spelar roll Här vill jag återigen säga att se på ditt liv idag. Fundera sedan över vilket liv du vill leva som pensionär – antagligen blir du inte en annan människa då… Vet du med dig att det som gör dig lycklig kommer att kosta – planera för det i tid. Spara, placera klokt, gör affärer för att som pensionär kunna resa, spela golf, bo dyrt, köpa tjänster. Om skogspromenader eller körsång är mumma för dig – ja då räcker ju även en mindre pension för ett underbart liv.

Dröm och ta hjälp Måla mentala bilder av dig själv som 70-åring och boka sedan en tid med en rådgivare som kan guida dig i rätt riktning under din resa genom arbetslivet med slutmål pension. Kanske blir det ji-hoo!

Boka en personlig rådgivning här.